Just hemkommen från Readtreat på Häringe Slott anordnat av tidningen Yourlife. Otroligt mysigt!
Det var så roligt att träffa Carina, Martina och Denise på riktigt. Vilka duktiga, roliga, generösa, hårt arbetande och inspirerande kvinnor! Lika kul var det att träffa ett gäng bokmalar (en del av dem skrivande) som jag själv. Vi har bokcirklat, minglat och ätit gott. Och sovit. Det märks att jag är på vift från familjen. Drömde på äkta tonåringsvis om att jag var ute och flirtade – och fick till det med Erik i EMD! Danny hade jag också kunnat hångla lite med, om jag velat, men i drömmen var han lite för kaxig. Analyse that! 🙂
Som vanligt är jag ingen klippa på att direktblogga och mobilen har ingen blixt, så bildbevis från vistelsen på Häringe kan ni istället klicka er fram till hos ovan nämnda kvinnor. Och hos fina Skrivarmamma – som lyckades fånga ett spöke på bild! Ni måste faktiskt kolla det. Jag satt precis bredvid, och får samma rysningar nu när jag tänker på det som när det hände i förmiddags…
Tack Carina och övriga från Yourlife för en fin helg. Och för en lyxig goodiebag!
Och hej till alla andra som var där – vi ses i cyberspace 🙂
Kramar S
Hej. Hittade din blogg idag. Jag var också med på readtreatet och njöt i fulla drag. Det var helt underbart där!
Vad spännande att ha fått en bok utgiven, den ska jag kika närmare på!
/Nina
Vad roligt!! Välkommen:-)
Hej Susanne, hittade din blogg idag och tänker bli kvar 🙂
Vet för övrigt inte om det är superbra att vara genomtänkt jämt.
Jag har googlat loss på henne. http://skrivarmamma.blogspot.com/2010/11/plotsligt.html
Rätt cool brud.
Bra att du, till skillnad från mig, är lite genomtänkt vad gäller spöke/barn-frågan 🙂 Det verkar hursomhelst som om de tar det med ro. Än så länge. Jag sa att de bara finns på vissa gamla slott! Och att de är snälla…
Har inte berättat för barnen. Jag har ju sagt till dem att det inte finns spöken. Hmmm. Ska jag kanske? De verkar ju onekligen finnas…
Jag med! Berättade just för mina barn – kanske inte det mest genomtänkta med tanke på att vi snart ska natta… Men hon var ju husromhelst ett snällt spöke!!
OCh jag ryser. Ju mer jag tittar på bilden (och klickar upp den större) så ryser jag.
Kram! Det var skoj!