Det är så himla kul!
Igår förmiddag, när jag skulle börja skriva, kändes allt väldigt motigt. Det var tvärstopp i huvudet och jag visste inte riktigt hur jag skulle driva historien vidare. Men efter en kaffe och några motiga första meningar, så bara släppte det. Jag rusade iväg vid fyra, mitt i något (i mitt tycke) spännande, och längtar efter att förtsätta idag!
Har också en känsla av att det är bäst att passa på. Att skriva på. Nu när barnen är friska. Februari är ju inte känt för att vara en månad i kärnfriskhetens tecken direkt…
Dessutom känns det som om jag inte kan hålla på så här och bus-skriva/leva skrivlyxtillvaro hur länge som helst. Vill prestera och få klart manuset, få iväg det till förlag och SEDAN skaffa mig ett riktigt jobb. Ett psykologjournalistjobb. Eller förhoppningsvis inte! 🙂
Gårdagskvällens mysiga middag med fina mammavänner på La Famiglia var inte heller helt fel för inspirationen. Så – hej för nu!
Tack!!
Åh, vad det låter härligt med ditt skrivande.
Lycka till med fortsättningen!