Ca 22.40 – Somnar. Med lätt huvudvärk och halsont. Tänker att ”det ska jag sova bort”.
Ca 23.30 – Vaknar av liten fyraårings tassande steg. Lyfter upp henne i sängen och placerar henne mellan mig och mannen. Detta händer varje natt – inga konstigheter.
Ca 00.30 – Vaknar av att liten fyraåring förtvivlat vrålar ”MAMMA”, två centimeter från mitt ansikte. Ett tiotal gånger. Ett tiotal gånger vyssjar och klappar jag henne med orden: ”såja, mamma är här”. Händer inte varje natt.
Ca 02.00 – Vaknar av att även sjuåringen är på väg upp i sängen. Hon försöker placera sig på den tre centimeter breda yta som finns mellan mig och sängkanten. Jag ber henne lägga sig bredvid sin pappa istället.
Ca 02.30 – Vaknar av att liten fyraåring förtvivlat vrålar ”MAMMA”, fyra centimeter från min nacke. Ett tiotal gånger. Vänder mig om. Och ett tiotal gånger vyssjar och klappar jag henne med orden ”såja, mamma är här”. Storasyster muttrar ilsket att lillasyster ska vara tyst.
Ca 02.30 – ? – Hör hur det rör sig borta i andra änden av sängen. Storasyster kan inte sova. Min huvudvärk är inte borta. Inte heller halsontet.
Ca 03.00 – Dör lite lätt.
Prick 06.20! – ”Vaknar” av väckarklockan. Mannen borta från sängen. Storasyster inte heller kvar. Fyraåringen sover djupare än någonsin.
06.23 – Hittar storasyster i sin egen säng. Sover djupare än någonsin.
Idag – Kaffe.
Kaffe!
KAFFE!
Ja, fy tusingen. Natten till idag var bättre 🙂
Usch, tuff natt!
Jag kan faktiskt tänka mig det!
Jag kan glädja dig med att det går över, och då tjurar man för det 🙂