För en vecka sedan satt vi på Riche och snackade viktig goja!
Sedan dess har det hänt mycket.
I lördags ringde klockan 03.30. 03.30! Påminn mig om att aldrig någonsin igen – NÅGONSIN – åka med ett flyg med avgångstid 05.50! Det är inte bra för min latenta (och faktiskt bearbetade!) flygrädsla, att vara trött och en aning Cava-huvudvärkig under en flygning. Det är helt uppenbart.
Känsligheten för konstiga ljud blir större: Ska motorljudet verkligen förändras sådär? Helt plötsligt?
Likaså känsligheten för dofter: Luktar det inte lite bränt!? Näha, det var den varma mackan …
Känsligheten i KROPPEN blir större: Hjärtklappningen vid varje liten flygrelaterad sak som inte är är precis, exakt som jag förväntat mig. Handsvetten.
Och fantasierna!: Är det bara jag som undrar om de har vägt planet ordentligt? Vi hade ju packat väldigt tungt… Tänk om planet inte orkar lyfta! Är det verkligen bara jag som blir helhispig när jag ser piloten prata med flygvärdinnan ute i planet. Tänk om han blir utelåst från cockpit! Ser inte ni också framför er – under landningen – mängder av bilder av jättelika eldklot och förvridna, förkolnade flygplansvrakdelar?
Nähä, inte…
Hursomhelst kom vi fram. Vi roade oss på Port Aventura.
Informativ nöjesparks-skylt: 
Vi umgicks med fina vännerna. Med varandra. Hängde vid havet. Åt gott. Drack gott. Låg på stranden och tog långa (ur barnperspektiv) promenader i byn. Flög hem. Landade! Vid liv 🙂 Åkte och repade. Sjöng Meta Roos och Janis Joplin. SOOOV i egen säng.
Och vaknade till en ny fredag. Med nya möten. Bland annat med en vän från föräldragruppen som jag inte träffat på sex år. Hon skriver på en bok som verkar hur spännande som helst. Tack Facebook för den återupptagna kontakten!
Nu väntar fredagsmiddag. Och våra gäster har till döttrarnas stora förtjusning med sig en HUND. Lisa. Hon ska få finfint hundgodis medan vi äter lamm. Och jag gissar att hon inte kommer få en övergiven stund.
Livet är bra. Det var det i fredags. Det är det idag. Kanske är det i skuggan av flygrädslan (dödsångesten) som det blir lite extra levande.
Ha en finfin fredag allihop!
Älskar ditt land! Och jobbar ohämmat på språket 🙂
Tack! Och återigen – det ÄR skönt att inte vara ensam om toktankarna 🙂
Mitt land. Vad härligt du måste haft det. Kram
Det låter heeeelt underbart. Förutom det med avgångstiden då, det låter okristligt tidigt 🙂
Och ja, jag får erkänna att jag har en del sådana tankar när jag flyger 😀
Välkommen hem!
Det var lagom varmt för kidsen. Jag kräver mer värme 🙂
Åhhhhh, vad jag vill ha sol och bad. Om de är varma alltså.