Året som gick

2011 var året då vintern var så vintrig att jag kunde dra barnen i pulka till dagis/skola.

2011 var året då jag gick många och långa promenader med min kompis Jojo. Till exempel för nästan exakt ett år sedan – nyårsdagen 2011.Fotograf: Jojo.

2011 var året då vår familj under tre veckor upptäckte och njöt av underbara Costa Rica.

2011 var året då jag skrev klart mitt andra manus och skickade till förlag.

2011 var året då det här otippat nog blev en bantarblogg. Väldigt tillfälligt. Och väldigt onödigt…

2011 var året då Funk Soulution fick en hemsida. Efter en vår fylld av spelningar. Och en höst helt utan 🙂

2011 var året då vi blev med liten segelbåt.

2011 var året då min stora lilla unge blev så stor att hon började ettan. Och min minsta lilla unge fyllde fyra.

2011 var året då jag och min man firade ettårig bröllopsdag.

2011 var året då min man bytte jobb och nu inte längre behöver gå upp vid 4-5 på mornarna. Hurra!

2011 var året då en av mina bästa vänner gifte sig och vi fick gå på hejdundrande bröllop på Omberg.

2011 var året då jag, via skrivandet och internet, träffade nya härliga vänner!

2011 var året då jag upplevde min första Bok & Biblioteksmässa i Göteborg. Och bodde tillsammans med den här goa människan, Och debutanten, som lärde mig allt om Bokmässevettochetikett 🙂

2011 var året då skrattkramp och ögonmigrän blev begrepp att ta på allvar.

2011 var året då jag insåg att jag har en dubbelgångare!

2011 var året då jag för första gången i mitt liv fick SKRIVkramp.

2011 var året då jag började Twittra. Väldigt sporadiskt, men ändock.

2011 var året då jag blev Facebookberoende.

2011 var året då VÄNTAN blev lång.

2011 var året då jag blev mingelproffs.

Och 2011 var året som avslutades med influensan from hell. Nyårsfesten inställd. 200 personer. Mingel. Bubbel. Men vad är väl en bal på slottet?

GOTT NYTT ÅR!!!

(2011 var också året då jag för första gången NÅGONSIN blev OK på en bild. Som sedermera användes i ALLA offentliga sammanhang. Här till exempel. Och här. Att bilden blev bra måste bero på fotografen – fina och kloka Simona Ahrnstedt!)