Men vad f*n!!

Och då är jag en person som INTE svär!

Annat än i mina böcker då (mina böcker, hörde ni?, snart två :-)) och när jag sjunger tillsammans med mina barn till Sean den förste banan förstås.

Detta kräver dock kraftuttryck.

Igår trodde jag att jag var mer eller mindre klar. Jag har ändrat, strukit, lagt till, flyttat och fixat. En sista genomläsning bara. Kanske ska jag också ”sätta” texten lite annorlunda.

Så får jag ett infall. En känsla av att jag kanske ska kolla vissa ord. Ord som jag misstänker förekommer lite för ofta. Som ”Tårar”. Och ”Återigen”.

HERRRRRREGUD, som Ranelid skulle ha uttryckt det. Fastän han då menar herregud på ett positivt sätt som jag förstår det. Herregud Kärleken liksom.

Men.

HERRRRRREGUD in a väldigt knäckande way!

Det här är pinsamt, men jag bara måste dela med mig till er. Kanske finns det fler skrivande därute som bär samma misstanke om upprepning av darling-ord.

Och så får ni tro mig på mitt ord när jag påstår att manuset inte är så banalt som man skulle kunna tro utifrån – detta:

Siffrorna är det sidnummer där ordet återfinns.

Det här är alltså samma manus som innan denna extraredigering skickats till förlag. Som gillat. HERRRRRREGUD!