Har nu lagt manuset i vadderat kuvert och unnade mig precis lite Facebookunderhållning som belöning (bra alternativ till glass).
Och bröt ihop. Killen är fantastisk. Och hela grejen spelar på alla mina strängar tll rörelse. Så fint!
Nu ska jag snyta mig och gå vidare. Har ett kapitel till en fackbok att skriva innan veckan är över 🙂
Och kära bloggkompisar:
Jag saknar er och är ledsen över min frånvaro på era bloggar. Vi ses när livet stillnat en aning!
Förlåt och varsågod 🙂
Klart jag inte kunde hålla mig från att klicka, klart jag grinade. Lovely!
/A
Lite skönt ibland..
Oj! Jag satte mackan i halsen och började gråta okontollerat. Hör inte till vanligheterna. Tack för den länken.