Vaknade med HVDVRK. Mycket självförvållad sådan. Nämnde jag att champagnen flödade igår?
Stordottern vaknade med öron- och halsont, så vi stannade hemma. Vi leeeed. Och det var så mysigt!
Efter två veckor nästan helt utan att vara ifrån varandra kommer vardagen en aning… abrupt. Så en stor del av förmiddagen ägnades åt gos 🙂
Förmiddagsbesök i trädgården:
Och så skrev min fina lilla unge en låt. Om kärlek. Om att inte riktigt våga.
Ett gäng tjejer i klassen ska starta ett band. HURRA säger rockmorsan och skriver på begäran ut texten, som hon ska ta med till skolan när hon blir frisk.
Efter lunch kom mannen hem och bytte av mig i vabberiet. Jag tog en promenad till bästa skrivplacet i världen – Pallas i Vällingby – där jag nu skriver och mumsar jitterbugg.
På vägen dit träffade jag mina polare igen:
Det är sjukdom ”light” tack och lov 🙂
Härligt med mys, tråkigt med sjukdom! 🙂