Jag har tänkt på en sak, ganska ofta, den sista tiden:
De fina bibliotekarier jag stött på under min författarresa.
Allt började med att jag gav ut Morgongåvan och berättade det för en bibliotekarie/dagismammakompis. Varvid hon blev eld och lågor.
(Detta var på den tiden jag var glad om några kompisar ville läsa min bok och att kalla mig författare kändes fullständigt absurt.)
”Kan du inte komma till biblioteket och prata? Vi kan ordna en författarkväll.”
Jag kallsvettades och tänkte att hon måste vara lite galen. Jag? Vad i all världen skulle jag prata om? Jag som inte ens KAN prata. Inför folk.
Hon peppade och ordnade hursomhelst ett event på vårt lokala bibliotek och jag var så fruktansvärt nervös. Möjligen beroende på att jag överskattade antalet besökare en smula. Jag hade köpt ut och tog med vad jag vill minnas vara 60 (!) böcker, om någon skulle vilja köpa ett exemplar.
Det kom … eh … inte riktigt så många.
MEN. Jag pratade. De som kom lyssnade och ställde engagerade frågor och jag upptäckte att jag faktiskt vågade. Jag tyckte till och med att det var ganska roligt!
Om inte denna underbara kvinna, som arbetar så engagerat för sitt – väldigt fina och levande – bibliotek, hade trott på mig och bjudit in mig, så hade inget av det som sedan hände, hänt.
Hon tipsade nämligen en annan trevlig och snäll kollega på ett ANNAT bibliotek om mitt prat (tillsammans med Vulkans VD). Så vi åkte dit också. Och jag pratade. Något lite lättare ville aldrig sluta.
Denna andra bibliotekarie förmedlade i sin tur kontakt med ett tredje bibliotek. En tredje bibliotekarie. Ännu en härlig kvinna som brinner för sitt arbete, för böckerna och för att anordna aktiviteter i det vackra rum – litteraturens mecka – som biblioteket är.
Detta var Sture Biblotek som jag sedan återkommit till flera gånger i olika sammanhang.
Älsk på fina, engagerade och för-litteraturen-brinnande bibliotekarier. På biblioteksmiljöerna. På färgerna, dofterna, tystnaden och bokälskarna som hänger där!
Utan dessa hängivna bok-människor (mest kvinnor) hade jag inte varit där jag är idag. Ville bara säga det.
Och TACK!
Det gör jag gärna!
Vad härligt att höra! Välkommen tillbaka till Sture bibliotek när som helst! 🙂
Verkligen! Önskar jag besökte bibliotek oftare än jag hinner.
Underbart med bibliotek och dem som jobbar där!
Var ligger Nykvarn? Kram
Åh, jag älskar också bibliotek (och att prata högt men det är en annan grej:). Har just blivit inbjuden till Nykvarn i höst och är mäkta stolt, så jag förstår precis!