Det känns i tant här att veckan inleddes med två Engelen-spelningar. Tröttheten är överväldigande. Liksom det glada som hänger sig kvar i kroppen.
Idag har mannen varit ledig, så efter att ha ägnat förmiddagen åt en viss gästlista till en viss releasefest (avskyr av hela mitt hjärta att inte kunna bjuda ALLA och gränssättning är min absolut svagaste gren), hade vi lunchdate på Kungsholmen. Sällsynt. Och väldigt mysigt.
Sedan satte jag tänderna i manus tre igen. Tänkte, strukturerade, klippte och klistrade mer än skrev, vilket ledde till att det krympte med fyra sidor. Sådär upplyftande rent känslomässigt, men manusmässigt: ordentligt upplyftande.
Sedan försöker jag komma över det faktum att bebissuget plötsligt slog till igår, helt otippat. Efter att ha läst en krönika av Malin Wollin i tidningen Mama. Och efter det faktum att femåringen tappade sin första tand och jag insåg att hon är min sista tandlösa lilla unge. Jag blev alldeles tårig. Och det blev hon också. Av den totala glädjen 🙂
Nu blir det fredagsmys med La Familia!
Minitand på tangentbord:
