Solen går ner över den nionde februari och jag tycker vi behöver en sång om ett magiskt ljus. Om att dansa i ljuset när fullmånen går upp alldeles efter solnedgången. En sång om livet närmre femtio och en sång om kärlek efter många år.
Jag tycker att det här är en av Neil Youngs absolut vackraste låtar och den går rakt in i hjärtat. I förra veckan fick jag chansen att spontant sjunga den ur mitt hjärta tillsammans med de här begåvade musikerna. 🙏🏼❤️
”Harvest Moon, on the other hand, is a chronicle of survival, focusing on loss and compromise and the ultimate triumphs of being a married father approaching fifty. It’s full of bittersweet tributes to lost friends, dead hounds and love grown old. “What this album is about is this feeling, this ability to survive and continue and grow and get higher than you were before,” says Young. “Not just maintain, not just feel well. Not just ‘I’m still alive at forty-five.’ You can be more alive.””
Ur tidningen Rolling Stone