Susanne Boll

Välkomna!

Hösten är min favoritårstid! Färgerna. Den klara luften. Mörkret som gör det lättare att skriva och som KRÄVER doftljus 🙂
Trevlig måndag!

Igår firade vi Håkan Östlund (Till Sara, sedan bränns allt), Ray Celestin (Yxmannen) och Kalla Kulor förlag (som fyller 15 år!).
Idag känner jag sådan respekt för hela grejen. Att skriva och ge ut böcker. Det är en alleles fantastisk, men stentuff sak. På så många vis. Ändå: I love it <3
Trevlig helg!

Hello musiclovers!

Tänkte dela lite musik i höstrusket. I vintras spelade jag in en låt som jag fick skickad till mig, skriven av Owe Astmo, Lars E. Carlsson, Björn Ledelius och Lana Brunell. Jag tycker att låten är jättefin. Dessutom är den är olik allt annat jag sjunger och därmed utmanande och jättekul att föreviga. Hoppas att ni gillar den 🙂

Jeeeeeeez! Om vi inte haft en baktokig dotter skulle familjen inte hamnat här igår. I ett chokladparadis. För det var chokladen som dominerade den här mässan, fick jag intrycket av. Vilka smaker! Vilken ögonfröjd! Vi lämnade sannerligen inte stället hungriga 🙂

Hoppas ni har det fint i hösten! Jag fnular på bok fem, jobbar på Kafé i Gemenskap, sjunger och vabbar. Har det helt ok, alltså. Kram <3

Först hade jag inte tänkt att åka till Göteborg, eftersom jag inte är aktuell med någon ny bok, men såhär i efterhand är jag glad att jag ångrade mig!
Det är ju en härlig cirkus. Jag hann med en intervju (inför Östergötlands Bokmässa), en herrans massa mingel, två bokreleaser (Katarina Wennstams och Martina Elmqvists)  två middagar (med Enberg Agency och Hoi), lunch med kompis på stan, egen liten svitfest, poolbad och en natt på Park (som sig bör).
Är nu hemma med en traditionsenlig boksmälla, taggad till tänderna att fortsätta skriva på bok nummer fem!
BILDKAVALKAD!

Det har varit lite intensivt ett tag nu, eller kanske känns det mest så eftersom jag dragits med en envis förkylning som gjort mig så himla TRÖTT. Maken och stortjejen har varit bortresta och jag och lilltjejen har haft helg. Med bortamatch, dansträning, lek med kompisar, storstädning/utrensning av rum samt loppisförsäljning. Full fart alltså.
Igår var vi på Cirkus och såg Kris Kristofferson, pappan till pärlan Bobby McGee bland annat. Han är 80 år och en berättare av rang. Föreställningen var avskalad – en man och hans gitarr. Orken tröt och rösten bröts ibland men SOM han trollband oss med sin närvaro och sina texter. En oförglömlig afton.
Nu laddar jag för helgens bokmässa i Göteborg. Och inser att jag börjar bli till åren! Klarar mig inte längre utan läsglasögon 🙂